Tidningen Varför har flyttat!!

När vi började blogga trodde vi att alla där ute var idioter.
Sådana vi skulle blogga om.

Men till vår förvåning och äkta glädje är ni fler out there.
Fler som känner er allmänt överkvalificerade, som knyter en människohatande näve i fickan varje dag.

Nu flyttar vi till våra vänner på bloggportalen Folkvett, "Somliga har det - andra inte".
Tillsammans är vi en digital käftsmäll mot idioter, personalmöten, diskussioner om fruktkorgen, redaktörer från helvetet, lättkränkta fotografer, scrapbooking och alla som skriver "kjamiz".

Välkommen till: http://www.folkvett.se/tidningenvarfor

Vad gör en kreativ skribent till skillnad från mig, en vanlig journalist?

Apropå titelförvirringen i mediebranchen. Idag har jag hittar en "kreativ skribent" ( hittar hon på det hon skriver?) och en "Journalist OCH skribent".

Kräver en rejäl titelutredning - nu!

Kreativ stickning

...är namnet på en ny tidskrift som ska komma ut med fyra nummer per år. Jag kan knappt bärga mig.
Det är svårt att tro på finanskrisen när det (eventuellt) finns ett kundunderlag för den här typen av tidningar. En annan medlem i Varförredaktionen rapporterar om att en scrapbookbutik har öppnat i hennes kvarter.
VARFÖR?

Aldrig blir man förvånad

Åhh. Här försökte jag just för en gångs skull vara fördomsfri och fin - och så gick det åt helvette.
Saker tenderar ju att göra det.

Jobbar över.
Städerskan kommer inlufsandes.
Då fick jag mitt infall - här skulle småpratas! Lite social talk kan inte skada, särskilt som det var 15 år sedan sist.

Hon: "Jobbar du över?"
Jag: "Ja, det blir så ibland. Och du jobbar också ser jag!"
Hon: Lång tystnad. "Är du arab?"
Jag: "Ursäkta? Arab, nej. Göteborgare."
Hon: Lång tystnad. "Vad tycker du om araber?"
Jag: "Inget alls faktiskt."
Hon: "Fy fan. Katoliker då, gillar du dom med?"

Och här hejdade jag min vanliga impuls att döda henne verbalt.
Men eftersom jag hade bestämt mig för att vara god i fyra minuter, reste jag mig med ett "jobbet kallar!"

Precis när jag skulle passera henne, blockerar hon gången med en av sina ryggvalkar.
Spänner ögonen i mig och väser "Indier! Vad tycker du om DOM?"

Sedan minns jag inget mer förrän jag vaknade till liv igen, knockad av hennes andedräkt.

Lättkränkt fotograf - del 311

Fotografen på ärten har precis mejlat bilderna.
Med hälsningen:
"Här kommer resultatet. Det var superkul att jobba med dig!"

Nu är det inte roligt längre.
Akillerim, är det du?
Eller du, Glenn Close?

Är det ett löfte, Kleerup?

Redan dag ett uppfyllde Kleerup alla faktorer som gör att han är en person man bara vill slå:
- anemisk hy
- fettstripigt hår
- dålig hållning
- högra pretentioner
- kass musik.

En sån där dussinvarelse som jag skrattade åt under min tid på Skånegatan i Stockholm. Då, när det rövkvarteret blommade ut som mest med Sofo och det hängde fula människor (=Kleerupkopior) i varje port.
Fortfarande är jag övertygad om att Grandpa-gänget (de HÄRLIGA komipsarna!!) hade en hemlig deal med något varumärkesbyggande företag som betalade mobboffren för att stå där och sprida cred - och nya försäljningsframgångar bland alla butiker som säljer skräp dyrt.
Jag har till exempel aldrig sett mina föräldrar skratta så högt som när de insåg att deras gamla lump i vardagsrummet, som i åratal fick mig att vägra ta hem kompisar, numera är the shit.

Iallafall.
Nu flyr Kleerup landet. Han har tröttnat på oss och det här är straffet.
Jag säger bara en sak: skrattfest!
I själva verket ligger en hemlig överenskommelse även denna gång bakom.
Jag har personligen betalat hundratusentals kronor till varenda journalist, varenda bloggare som skrivit ner dig.
Allt för att du skulle lämna landet.
Och jag är uppbackad av hela mitt stora posse.

En tanke

Kan det vara så att det vilar en förbannelse över Tidningen Mama? För visst är det så att det går åt helvete för alla som någonsin är på omslaget?
Kristin Kaspersen och Hans Fahlén.
Camilla Käckberg med vad han nu hette.
Pernilla Wahlgren och vad han nu hette.
Niclas Wahlgren och vad hon nu hette.
Någon av klonerna Graaf och Magnus Hedman.
Charlotte och Nicola Perrelli.
Malin Bergman och Tommy Nilsson.
Och så vidare.

Och nu kärnfamiljsförespråkaren Linda Skugge.

Det är som på 80-talet när Årets Svensk alltid blev nästa års mest bespottade, som Reefat El-Sayed och Hans Holmér.

För övrigt

...skiljer sig Linda Skugge. Och Sahara Hotnights sångerska Maria Andersson gör sitt livs misstag.
Hon blir ihop med en man som har tre barn ihop med en av Sveriges mest komplicerade personer. Lycka till!

Din mamma KAN VARA en hora

Jag, en annan redaktionmedlem håller inte med om vad som är dagens bästa nyhet. Efter en veckas monarkiskt yadayada om kärlekens stig, Daniels kärlekslöften och förlovningsringen har vi äntligen fått ett hypokondrilöp igen:
"Ditt smink är en smittsam bakteriebomb"
Expressen förnekar sig inte.

Ända skillnaden mot tidigare löp i samma genre är att de faktiskt har hoppat över "kan vara".
Vanlig huvudvärk kan vara dödlig sjukdom.
Din handväska kan vara livsfarlig smittfälla.
Nattchefen kan vara trött på sitt jobb.

Syokonsulent

Tidningen Metro har dagens viktigaste nyhet - men slant lite vid rubriksättningen.
Av misstag skrev de "Bli inte journalist - om du vill ha jobb".

Givetvis är den korrekta rubriken:
"Bli inte journalist - om du vill behålla ditt förstånd."
Alternativt:
"Bli inte journalist. Punkt."